Behandlingen steg för steg
Att påbörja en behandling är ofta ett stort beslut. Vi vill göra det tydligt för dig vad som händer från första kontakt till uppföljning.
Här kan du läsa om varje steg i behandlingen.
För varje steg finns en kort text som ger dig en överblick. I fler fall finns en mer detaljerad beskrivning för dig som vill veta mer.
Innehåll
Författare och granskare
Om behandlingen
Sessionernas längd
I prolonged exposure är varje session är 90 minuter lång. Det ger tillräckligt med tid för att arbeta både med exponering och reflektion utan att behöva stressa. Vi har en eller två sessioner i veckan.
Behandlingens längd
En behandling med Prolonged Exposure omfattar utöver bedömningssamtalet vanligtvis mellan 8 och 15 sessioner. De flesta genomför mellan 8 och 12 sessioner.
Hur många som behövs beror på dina behov och hur behandlingen utvecklas över tid. Vid en session i veckan innebär detta en behandling som är 8 till 12 veckor för de flesta. Vid två sessioner tar det 4-6 veckor att genomföra behandlingen.
För en del går det snabbt och obehaget minskar tidigt. Andra behöver fler sessioner för att bearbeta upplevelsen i lugn takt och för att få ett stabilt resultat.
Individuell anpassning
Även om behandlingen följer en tydlig struktur anpassar vi alltid behandlingen efter dina behov. Exempelvis kan en del behöver mer tid för vissa steg, andra kan gå snabbare fram.
Att anpassa tempot och upplägg är en viktig del av Prolonged Exposure och gör behandlingen både tryggare och mer effektiv.
Online eller på plats
Det första bedömningssamtalet är alltid ett videosamtal. Själva behandlingen kan du genomföra online eller på plats på vår mottagning i Stockholm. Prolonged exposure ger dig samma goda resultat oavsett om du gör den fysiskt eller online.
Behandlingen steg för steg
1. Ta del av information
Vi rekommenderar att du börjar med att ta del av informationen på denna sida samt vi länkarna nedan. Det ger dig en tydlig bild av behandlingen och kan hjälpa dig att avgöra om den är rätt för dig:
Självtest för PTSD – Kan ge dig en fingervisning om du har PTSD.
Vad är PTSD? – Se om du känner dig beskrivningen av PTSD-symtom
Vem passar behandlingen? – Information om när behandling hos oss är hjälpsam.
Vad är PE? – Mer kortfattad beskrivning av PE samt behandlingens vetenskapliga stöd.
Vad kostar behandlingen? – Information om priser och betalning.
2. Anmäl ditt intresse
Du börjar med att göra en intresseanmälan genom att fylla i vårt kontaktformulär.. Din anmälan är helt kostnadsfri och inte bindande. Du bestämmer själv senare om du vill gå vidare med behandling.
Har du frågor innan du anmäler ditt intresse? Du är alltid välkommen att höra av dig via mejl eller telefon:
E-post: info@amleva.com
Telefon: 010-190 39 00
3. Digital kartläggning
När vi mottar din intresseanmälan får du genomföra en digital kartläggning som ger oss en första bild av ditt mående, din livssituation och de svårigheter du vill ha hjälp med.
Syftet är att skapa en helhetsbild och avgöra om vår behandling passar dina behov. Om vi bedömer att den inte gör det berättar vi varför och kan rekommendera andra alternativ som passar dig bättre.
När du har anmält ditt intresse skickar vi ut en digital kartläggning. Den är kostnadsfri och gör det möjligt för oss att förstå din situation bättre och förbereda nästa steg.
Kartläggningen innehåller frågor om trauma och PTSD. Den innehåller även frågor om din livssituation, allmänna mående och andra viktiga områden som kan påverka behandlingen samt standardiserade formulär.
Frågorna i formulären avspeglar de områden vi berör i de första bedömningssamtalen vilket gör att du kan förbereda dig.
Standardiserade formulär
Du får besvara formulär som är standard i svensk och internationell vård för PTSD
Life Events Checklist for DSM-5 (LEC-5)
Kartlägger om du har varit med om svåra händelser som kan ligga bakom eventuella PTSD-symtom.
PTSD Checklist for DSM-5 (PCL-5)
Visar vilka symtom på PTSD du har och hur starka de är.
International Trauma Questionnaire (ITQ)
Ger en bild av PTSD enligt WHO:s diagnossystem och visar om besvären bäst beskrivs som PTSD eller komplex PTSD.
Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9)
Mäter symtom på nedstämdhet och depression. Det är vanligt för personer med PTSD att även ha problem med depression.
Alcohol Use Disorders Identification Test – Consumption (AUDIT-C)
Tre korta frågor om alkoholvanor och hur de kan påverka ditt mående. Du får svara på dessa frågor då PTSD utgör en risk för att utveckla problem kopplade till alkohol.
Amlevas formulär
Utöver de standardiserade frågorna ovan får du frågor som har tagits fram baserat på forskning och erfarenhet av vad som är viktigt för oss att veta inför en behandling av PTSD med Prolonged Exposure.
I manualen för Prolonged Exposure finns en traumaintervju som täcker viktiga områden inför en behandling av PTSD. De frågor du får av oss täcker en stor del av traumaintervjuns olika områden.
Muntlig genomgång
De frågor som du fått i den digitala kartläggningen som är kritiska för din behandling stämmer vi av muntligen i bedömningssamtalen.
Vad händer nu?
Efter att du fyllt i formulären bedömer en psykolog dina svar. Det finns då två saker hända:
Om vi bedömer att vår behandling inte är rätt för dig
Vi berättar varför och rekommenderar andra alternativ.
Om vi bedömer att behandlingen kan passa dina behov
Vi bokar ett första bedömningssamtal.
4. Bedömning
Du har ett videobesök med en legitimerad psykolog och tillsammans genomför ni ett första bedömningssamtal. Vi går igenom besvär som kan vara kopplade till trauma och PTSD.
Vi undersöker även din livssituation, ditt mående och din tidigare vård. Syftet är att förstå dina behov och avgöra om vår behandling är rätt för dig.
Samtalet kan vid behov förlängas för att vi ska få en så tydlig bild som möjligt.
Områden som berörs
- Sysselsättning, familjesituation, fritid och socialt stöd
- Kroppslig hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet
- Aktuella och tidigare läkemedel
- Pågående och tidigare vård, särskilt kopplat till trauma eller KBT
- Alkohol, narkotika, självskadebeteende, suicidrisk, hot eller våld
- Mål med behandlingen
Samsjuklighet och PTSD
Vi använder en standardiserad diagnostisk intervju som heter MINI för att kartlägga just ditt mående i detalj. MINI är standard i specialiserad vård för psykisk hälsa (psykiatri) i Sverige. MINI kartlägger symtom och svårigheter kopplade till PTSD. Vi använder även MINI för att utesluta svårigheter som påminner om PTSD men inte är det. Vid PTSD är det vanligt med samsjuklighet vilket betyder att ha andra samtidiga problem utöver PTSD. MINI hjälper oss få en bild av dessa svårigheter. Intervjun hjälper oss även upptäcka saker som skulle göra det svårare för dig att få bra resultat av behandlingen. MINI täcker bland annat dessa områden:- Posttraumatiskt stressyndrom – PTSD
- Affektiva syndrom – depression, bipolär sjukdom
- Ångestsyndrom – paniksyndrom, agorafobi, social ångest, GAD
- Tvångssyndrom – OCD
- Substansbruk – alkohol och andra substanser
- Psykoser
- Ätstörningar – anorexi, bulimi och hetsätningsstörning
Vad händer nu?
Efter bedömningssamtalet gör din psykolog en bedömning. Det finns två saker hända:Om vi bedömer att vår behandling inte är rätt för dig
Vi berättar varför och rekommenderar andra alternativ.Om vi bedömer att vår behandling passar dina behov
Du får ett behandlingserbjudande av oss.En eller två sessioner i veckan
Behandlingen är vanligtvis upplagd med en eller två sessioner per vecka à 90 min. Du väljer en takt som passar dig i samråd med din psykolog.
Forskning visar att ett upplägg med två sessioner i veckan ger snabbare minskning av PTSD-symtom och lika goda eller bättre långsiktiga resultat jämfört med en gång i veckan.
När vi ses oftare blir det lättare för dig att hålla fokus mellan gångerna och fortsätta utmana dig själv. Behandlingen blir även klar på kortare tid vilket gör att du snabbare upplever en positiv skillnad i ditt liv.
5. Behandlingserbjudande
Efter bedömningen får du ett behandlingserbjudande där vi beskriver hur behandlingen går till och vilka villkor som gäller.
Du bestämmer själv om du vill tacka ja och gå vidare eller tacka nej. Om du väljer att avstå är bedömningen du gjort kostnadsfri.
Vi skickar ett behandlingserbjudande till dig där du får en tydlig beskrivning av behandlingen. Du får även information om behandlingens pris och betalningen av startpaketet och behandlingens villkor.
Vad händer nu?
Du kan nu välja att tacka ja eller nej till behandling.
Om du väljer att tacka nej
Väljer du att tacka nej avslutas processen direkt helt utan kostnad.
Om du väljer att tacka ja
Om du väljer att tacka ja godkänner du behandlingserbjudandet genom att betala för paketet “Behandlingsstart – Fas 1”. När vi registrerat din betalning bokar vi in tider för dina första sessioner. Om du gör din behandling online skickar vi behandlingens arbetsbok till dig. Om du gör din behandling fysiskt får du boken under din första session.
Arbetsboken “Ta ditt liv tillbaka”
I behandlingen använder vi den officiella arbetsboken för Prolonged Exposure (PE) – Ta ditt liv tillbaka. Det är den svenska översättningen av boken “Reclaiming Your Life from a Traumatic Experience”.
Boken är framtagen av Edna Foa, metodens grundare och andra forskare bakom metoden. Boken används i PE-behandling över hela världen.
Arbetsboken följer det vi gör i terapin steg för steg. Den innehåller bland annat:
- Information om PTSD och prolonged exposure
- Övningar där du kartlägger symtom och reaktioner
- Formulär där du skattar ångest under övningar
- Hjälp att bygga en egen plan för exponering
- Plats att skriva ned reflektioner efter sessioner
- Hemuppgifter som förbereder dig inför nästa steg
Arbetsboken gör att du kan följa din utveckling tydligt och ha stöd även mellan sessionerna. Den blir en röd tråd i behandlingen och ger din terapi en tydlig struktur.
Vid behov kan du även gå tillbaka till boken när terapin är klar för att påminna dig om vad du lärt dig.
Du får arbetsboken av oss under din första session. För dig som gör behandlingen online skickar vi boken med posten.
6. Första sessionen
Under första sessionen går vi igenom hur behandlingen fungerar och varför exponering är hjälpsamt vid PTSD.
Vi pratar om hur dina symtom hänger ihop med undvikande av tankar, känslor och saker som påminner dig om traumat.
Du får lära dig avslappnande andningsövning och får hemövningar till nästa tillfälle.
Här är en detaljerad beskrivning av session 1.
Introduktion
Vi börjar med att prata om vad du kan förvänta dig av behandlingen. Din psykolog går igenom ramarna exempelvis hur många sessioner som behövs, varför det är viktigt med regelbundenhet och hemövningar. Du har även möjlighet att ställa frågor.
Behandlingsrational
Rational är en förklaring av varför och hur en behandling är hjälpsam. En central del i första sessionen är att förstå varför Prolonged Exposure fungerar. Din psykolog förklarar att PTSD-symtom hänger ihop med att du undviker minnen, känslor och situationer som påminner dig om traumat. Undvikandet ger lättnad på kort sikt men gör att hjärnan aldrig får chans att lära sig att minnet inte är farligt. Detta gör att dina PTSD-symtom kan bestå. I Prolonged Exposure gör vi därför tvärtom – vi närmar oss det som du undvikit. Vi gör det på två sätt:
Imaginativ exponering
Här berättar du i detalj om minnet av traumat under sessionen, tillsammans med din psykolog. Genom att återvända till minnet i en trygg situation kan hjärnan bearbeta det på nytt och PTSD-symtomen gradvis minska.
In vivo-exponering
Här tränar du steg för steg på att närma dig situationer i vardagen som du tidigare undvikit. Det kan exempelvis vara att åka buss eller vistas på platser som väcker oro. Det här gör att dina PTSD-symtom minskar och att du blir mer fri och lugn i vardagen.
Traumaintervju
Din psykolog samlar information om ditt trauma. Här ringer ni in den upplevelse som varit svårast för dig. Detta är en viktig del för att behandlingen ska kunna anpassas efter dina erfarenheter och symtom.
I manualen för PE innehåller denna intervju även frågor om ditt allmänna mående och livssituation. Då vi redan noggrant täckt detta i din inledande bedömning fokuserar vi enbart på ditt trauma. Att göra en anpassning av traumaintervjun beroende på vilken information som redan samlats in rekommenderas i Prolonged Exposure.
Negativa föreställningar
Vi pratar också om vanliga negativa tankar efter trauma. Det kan exempelvis vara “jag är svag”, “jag är alltid i fara” eller “jag kunde ha förhindrat det”. Dessa tankar kan bidra till att hålla PTSD vid liv. Exponeringen hjälper till att utmana och förändra dessa föreställningar.
Andningsövning
Din psykolog lär dig en kort andningsövning som kallas kontrollerad andning. Det är en långsam andning med fokus på avslappnande utandning. Tekniken är inte en “snabb lösning” eller ett sätt att fly från känslor. Det är ett hjälpmedel för att sänka kroppens stressnivå och göra dig lugnare i vardagen.
Hemövningar till session 2
Till session 2 kommer vi överens om att du:
- övar på andningsövningen dagligen exempelvis när du är stressad eller ska sova
- börjar läsa i arbetsboken Ta ditt liv tillbaka
- lyssnar på inspelningen av din session en gång
Syftet med hemuppgifterna är att du redan mellan första och andra sessionen börjar bygga en vana av att arbeta aktivt med materialet och påminna dig om varför behandlingen fungerar.
Inspelning av sessioner
I Prolonged Exposure är det vanligt att delar av sessionerna spelas in, framför allt när du berättar om minnet av traumat.
Därför spelas sessionerna in
Du får möjlighet att lyssna på inspelningen hemma mellan sessionerna. Det gör att bearbetningen går snabbare, du förstärker det du gör i terapin och får mer ut av behandlingen.
Psykologen kan lyssna
Din psykolog kan lyssna på inspelningarna för att förstå dig bättre och planera din behandling.
Sekretess
7. Andra sessionen
Vi börjar med att prata om vanliga reaktioner efter trauma och hur symtomen hänger ihop med undvikande.
Du introduceras till in vivo-exponering, vilket innebär att gradvis möta situationer i vardagen som du tidigare undvikit.
Ni pratar om hur in vivo-exponering fungerar och varför det är hjälpsamt. Tillsammans med din psykolog skapar ni en rangordnad lista över situationer du undviker. Listan hjälper dig att börja närma dig situationerna steg för steg på ett tryggt sätt.
Nedan följer en detaljerad beskrivning av session 2.
Uppföljning från förra gången
Vi pratar om dina tankar efter att ha läst de första kapitlen i arbetsboken och lyssnat på inspelningen av den första sessionen. Vi pratar även om din upplevelse av att göra andningsövningen ”kontrollerad andning”.
Vanliga reaktioner efter trauma
Alla reagerar olika vid en traumatisk händelse. Du kan märka det i dina tankar, känslor, kroppen och i relationen till andra.
Även om just dina reaktioner finns mönster som ofta återkommer hos personer som har varit med om svåra upplevelser.
Många upplever en lättnad när vi tillsammans går igenom vanliga PTSD-symtom och kopplar dem till det du själv varit med om.
Det kan ge dig en bättre förståelse för varför du reagerar som du gör och en trygghet i att veta att symtomen oftast blir bättre med behandling. Nedan är exempel på vad vi kan prata om.
Kroppsliga och känslomässiga reaktioner
Du kan känna ångest, rädsla, skam eller skuld. Kroppen kan vara på helspänn och reagera med spänningar, skakningar eller att du blir lättskrämd.
Många får sömnsvårigheter eller känner att kroppen aldrig slappnar av. Det är också vanligt att bli mer irriterad än vanligt eller att ilska kommer starkt. Ilskan kan ibland kännas förvirrande om den riktas mot dem som står dig nära.
Återupplevande
Du kan få återkommande minnesbilder eller flashbacks som känns som att traumat händer igen.
Mardrömmar är vanliga och kan vara så starka att du vaknar med samma känslor som när händelsen inträffade. Dessa reaktioner kan kännas som att de kommer från ingenstans.
Triggers och undvikande
Många märker att vissa saker väcker minnen av traumat. Det kan exempelvis vara platser, vissa tider på dygnet, lukter, ljud eller aktiviteter.
Det kan också vara något oväntat, som att en främling närmar sig snabbt. För att slippa obehaget är det vanligt att börja undvika dessa situationer. Du kan också försöka trycka undan minnen av händelsen.
Många märker därför att delar av händelsen kan kännas otydliga eller svåra att komma ihåg.
Känslor och relationer
Du kan känna dig känslomässigt avstängd och ha svårt att känna glädje. Närhet kan kännas dubbelt – både skönt och jobbigt.
Det är för att det kan väcka känslor av beroende, sårbarhet och hjälplöshet. Ilska eller rädsla för att bli sårbar kan göra det svårt att komma nära andra. Du kan också tappa intresset för fysisk närhet och sex.
Socialt liv
Ditt sociala liv kan påverkas på flera sätt. Ledsamhet, oro eller ilska kan göra att du drar dig undan.
Samtidigt kan det kännas svårt att dela dina erfarenheter med anhöriga eftersom det kan vara tungt för dem att höra. Det kan leda till att du känner dig ensam även när du har människor runt dig.
Tankar om dig själv och världen
Traumat kan påverka hur du ser på dig själv. Du kan känna skuld eller tänka att du borde varit starkare.
Vissa tänker att de är ”en dålig person” för att det som hänt kunde ske. Händelsen kan också väcka minnen av andra svåra erfarenheter innan traumat.
Risktagande, alkohol och droger
En del försöker dämpa sina känslor genom att ta risker, köra för fort, fatta impulsiva beslut eller använda alkohol eller droger.
Det kan lindra för stunden men gör ofta att symtomen håller i sig på längre sikt.
Rational för in vivo-exponering
I den här delen av behandlingen pratar vi om varför det är viktigt att närma sig situationer som du tidigare undvikit. Det kallas in vivo-exponering eller in-vivo exposure på engelska.
Genom att steg för steg utsätta dig för det du undvikit får du chansen att upptäcka att situationerna inte är farliga och att din ångest minskar med tiden.
Förstå undvikande
Vid PTSD är det vanligt att undvika sådant som påminner om traumat. Undvikandet kan minska ångesten på kort sikt. Det gör ofta dock att PTSD-symtomen finns kvar eller blir starkare på lång sikt.
Göra tvärtom
I PE närmar du dig de situationer du tidigare undvikit. Genom att stanna kvar i dem upprepade gånger lär du dig att de är ofarliga och att du kan hantera dem. På så sätt minskar ångesten över tid och du blir tryggare.
Du bygger upp ditt självförtroende
När du utmanar dig själv på det här sättet ökar ditt självförtroende. Du ska inte utsätta dig för fara men du ska kunna leva utan onödiga begränsningar. Vårt mål är att PTSD inte ska bestämma över ditt liv – det ska du göra.
Behandling kan skilja sig från att försöka själv
Många har försökt utmana sig själva tidigare men utan resultat. Skillnaden i behandling är att du gör det kontrollerat, strukturerat och i dialog med din psykolog. Det ger goda och bestående resultat för de flesta.
Säkerhetsbeteenden
När vi är rädda för något använder vi ibland det som kallas säkerhetsbeteenden. Det är beteenden som minskar din ångest tillfälligt.
Det kan även kännas som att de minskar risken för att något hemskt ska hända i en situation. Exempelvis kan det vara att alltid ha någon med dig. Det kan kännas tryggt i stunden men gör att rädslan hålls kvar.
Detta är en vanlig anledning till att du fortsätter vara rädd i situationer trots att du utmanat dig själv i dem efter traumat.
I behandlingen hjälper vi dig att våga möta situationerna utan säkerhetsbeteenden så att du verkligen blir trygg i dem på riktigt.
SUDS – en skala för att mäta ångest och obehag
Under denna session introducerar vi även skalan SUDS (Subjective Units of Distress Scale).
Det är ett verktyg som vi använder för att förstå hur mycket ångest eller obehag du upplever i en viss situation.
Så fungerar skalan
Skalan går från 0 till 100. 0 betyder inget obehag alls, du är helt avslappnad. 100 betyder extremt mycket ångest – det värsta du någonsin upplevt.
Individuellt anpassad
Vi reagerar olika på olika situationer. Därför utforskar vi vad olika punkter på skalan betyder just för dig.
Du får exempelvis göra skattningar för vad 25, 50, 75 och 100 innebär för dig. På så sätt blir skalan personlig och meningsfull.
Varför vi använder SUDS
Vi använder SUDS både vid in vivo-exponering och imaginativ exponering. Genom att mäta din nivå av obehag under övningarna kan vi planera stegen på ett sätt som hjälper dig att utmana dig själv utan att bli överväldigad.
Följa framsteg
När du gör övningar flera gånger ser vi hur dina obehagsnivåer förändras. Det hjälper både dig och din psykolog att följa utvecklingen och se att ångesten minskar över tid.
Att skapa en exponeringshierarki
Som en del av behandlingen skapar vi en exponeringshierarki – en lista med situationer rangordnad efter hur mycket obehag du känner i dem.
Den kan innehålla personer, aktiviteter och platser som du undviker eller uthärdar med stort obehag på grund av ditt trauma.
Hur vi hittar situationerna
För att identifiera rätt situationer får du frågor som:
- ”Vad undviker du eller gör bara när det är absolut nödvändigt, för att det känns för obehagligt eller riskabelt?”
- ”Vad undviker du för att du blir påmind om den traumatiska händelsen?”
Tre kategorier av situationer
Vi delar ofta in situationerna i tre huvudkategorier:
- Situationer som känns farliga, även om de inte är det i verkligheten.
- Situationer som påminner dig om den traumatiska händelsen.
- Situationer som du undviker för att du tappat lusten – till exempel fritidsaktiviteter eller socialt umgänge.
Den sista punkten är särskilt viktig om du förutom PTSD också kämpar med nedstämdhet eller depression.
Att mäta och följa utvecklingen
Med hjälp av SUDS-skalan skattar vi hur starkt obehag du känner i de olika situationerna. På det sättet kan vi rangordna dem och följa hur obehaget förändras över tid.
Att göra övningarna hjälpsamma
I övningarna utmanar du dig själv genom att stanna i situationerna under längre tid. Vi uppmärksammar också om du använder säkerhetsbeteenden, eftersom de kan hindra övningarna från att bli riktigt hjälpsamma.
Målet med övningarna
Målet är alltid att övningarna ska vara utmanande men inte överväldigande. Med tiden gör detta att ångesten minskar och att du kan känna dig tryggare och friare i ditt liv.
Hemuppgifter efter session 3
Efter den här sessionen får du flera uppgifter som hjälper dig att fortsätta öva och utvecklas mellan sessionerna:
Andningsövning
Du fortsätter att göra dina dagliga andningsövningar.
In-vivo exponering i vardagen
Du börjar med de första situationerna från din lista. Du gör övningarna utan säkerhetsbeteenden och skriver ned SUDS-skattningar före, under och efter.
Uppdatera din exponeringshierarki
Du går igenom din lista över situationer du undviker och lägger till nya eller ändrar på listan om det behövs.
Observera säkerhetsbeteenden
Du noterar och skriver ned dem när du använder dem.
Lyssna på inspelningen
Lyssna på hela sessionen en gång.
Läsning i arbetsboken
Ta del av avsnittet Vanliga reaktioner efter trauma gärna tillsammans med en närstående samt avsnittet om in vivo-exponering.
Mellansessionerna
Hemövningar
Stöd mellan träffarna
8. Tredje sessionen
I denna session påbörjar vi den centrala delen av behandlingen – imaginativ exponering. Du får i trygg miljö återberätta och bearbeta minnet av traumat.
Det är inte ett vanligt samtal med din psykolog utan du berättar om minnet som det hände i nuet.
Du spelar in ditt återberättande på din telefon. Du får i hemövning att lyssna på inspelningen vilket förstärker bearbetningen av dina av dina svåra upplevelser.
Nedan följer en detaljerad beskrivning av session 3.
Uppföljning av hemuppgifter
Vi pratar om hur du haft det sedan förra gången och går igenom hemuppgifterna med andning och in vivo-exponering.
Vi pratar även om dina tankar efter att ha läst om vanliga reaktioner på trauma i arbetsboken.
Om du har valt att prata om vanliga reaktioner på trauma med en eller flera anhöriga så pratar vi även om hur det kändes.
Genomgång av agenda
Din psykolog presenterar planen för dagens session.
Rational för imaginativ exponering
Rational är en förklaring av hur och varför en del av behandlingen fungerar. Under detta besök går ni genom rationalen för imaginativ exponering.
Målet med imaginativ exponering
Målet är att du ska kunna tänka på och prata om traumat utan att den intensiva ångesten tar över. Du ska kunna möta minnesbilder och situationer som påminner om det som hänt utan att det begränsar dig i vardagen.
Den här delen av behandlingen handlar om att närma sig de minnen som väcker obehag och som du helst vill undvika.
Vi gör det om och om igen under en längre tid eftersom det är så förändringen sker.
När kroppen och hjärnan får upprepad erfarenhet av att minnet inte längre är farligt minskar reaktionerna och du får tillbaka känslan av kontroll, lugn och frihet.
Därför är imaginativ exponering hjälpsamt
Du och din psykolog kommer att prata om varför imaginativ exponering är hjälpsamt. Detta är vanliga punkter som ni berör.
Att försöka trycka undan är naturligt
Efter en skrämmande händelse är det vanligt att försöka trycka undan det som hänt. Man säger till sig själv att det nog går över eller försöker låta bli att tänka på det.
Omgivningen kan också vara obekväm och undvika att prata om det vilket gör att du själv slutar ta upp det.
Men som du säkert har märkt hjälper det sällan. Minnen från traumat fortsätter att dyka upp i form av obehagliga tankar, känslor, mardrömmar och flashbacks. Det är tecken på att traumat inte är bearbetat.
Det är svårt eller nästan omöjligt att trycka undan starka bilder och minnen. I stället för att kämpa emot ska vi i behandlingen göra tvärtom och bjuda in minnet.
Genom att fokusera på det som känns svårt får hjärnan en chans att bearbeta och läka på riktigt.
Att skapa ordning i det som hänt
När du har varit med om något traumatiskt känns dina minnen ofta röriga. Imaginativ exponering hjälper dig att organisera minnet och få en tydligare bild av vad som hände före, under och efter händelsen.
Genom att gå igenom berättelsen flera gånger blir bilden mer sammanhängande. Du får perspektiv och börjar förstå hur allt hänger ihop.
Att skilja på minne och fara
Många med PTSD reagerar som om själva minnet vore farligt. Din kropp svarar som om händelsen händer på nytt. Under imaginativ exponering lär du dig att det är skillnad på att minnas något och att vara i fara.
Ju fler gånger du återbesöker minnet desto tydligare blir skillnaden. Minnet förlorar sin kraft och slutar väcka samma skräck som tidigare.
Att låta känslorna klinga av
När du undviker minnet stannar känslorna kvar. Genom att våga närma sig minnet märker du att känslorna förändras över tid. Dina starka reaktioner klingar av.
Kroppen lär sig att det inte längre är farligt att känna och du får en direkt erfarenhet av att obehaget faktiskt går över utan att du behöver fly.
Att upptäcka att du klarar mer än du tror
Många är rädda för att det ska bli för mycket att tänka på traumat. Du kan vara rädd för att bryta ihop eller tappa kontrollen.
Men när du möter det svåra steg för steg märker du att du klarar det. Du lär dig att du kan tänka, känna och prata om det utan att gå sönder. Det skapar styrka och tilltro till din egen förmåga.
Att ta tillbaka kontrollen
När traumat är obearbetat känns det ofta som att minnena styr över dig. De dyker upp när du minst vill det och väcker starka reaktioner.
Efter imaginativ exponering upplever många att de själva har kontrollen. Du kan välja när du vill tänka på det och när du vill lägga det åt sidan. Istället för att minnet kontrollerar dig är det du som kontrollerar minnet.
Sammanfattning
Imaginativ exponering hjälper dig att kunna tänka på, prata om och återberätta traumat utan att den intensiva ångesten tar över. Du lär dig att möta det som väcker obehag istället för att undvika det.
Genom att göra detta upprepade gånger över tid lär sig din kropp att minnet inte längre är farligt. Resultatet blir en ökad känsla av kontroll, frihet och trygghet i nuet.
Genomförande av imaginativ exponering
Nästa del av sessionen är att ni genomför den första imaginativa exponeringen. Här beskriver vi hur imaginativ exponering går till i praktiken.
När vi gör imaginativ exponering återvänder du tillsammans med din psykolog till det som hände i tanken på ett tryggt och kontrollerat sätt. Du får möjlighet att berätta om upplevelsen så som den var flera gånger under sessionen.
Syftet är att hjälpa hjärnan att förstå att det som hände är ett minne och inte något som pågår nu. Din psykolog finns hela tiden där som stöd och hjälper dig att stanna kvar när det känns svårt.
Inspelning av övningen
Exponeringen spelas in med ditt samtycke så att du kan lyssna på berättelsen hemma mellan sessionerna. Det hjälper hjärnan att fortsätta bearbeta minnet och förstärker den effekt som uppstår under sessionen.
Under själva exponeringen
Vi börjar med att skapa lugn och trygghet i rummet. Din psykolog ber dig ofta att blunda för att du lättare ska kunna leva dig in i det du berättar.
Du börjar strax innan händelsen inträffade, några minuter innan du märkte att något kändes fel eller farligt, och fortsätter tills faran är över eller du har lämnat situationen.
Du berättar i presens, som att minnet händer i nuet. Du försöker se det framför dig så tydligt du kan och beskriver vad du ser, hör och känner. Din psykolog lyssnar noggrant och ger dig stöd.
Psykologen undviker att avbryta dig men kan ställa korta frågor för att vägleda dig och göra upplevelsen mer hjälpsam. Det kan vara frågor som “Vad tänker du nu?”, “Hör du några ljud?”, “Känner du något i kroppen?”.
Din behandlare kan även hjälpa dig att hålla fokus när känslorna blir starka. Du är inte ensam i processen. Psykologen hjälper dig att orka stanna kvar i det som väcks.
Skattningar under tiden
Ungefär var femte minut ber din psykolog dig skatta hur starkt obehaget är just nu. Du använder en skala från 0 till 100 där 0 betyder inget obehag och 100 är så starkt som du kan föreställa dig.
Du svarar snabbt med den första siffran som kommer till dig utan att lämna bilden i tanken. Det hjälper oss att se hur känslorna förändras över tid.
Att stanna kvar i minnet
Det är vanligt att vilja undvika minnet när det blir obehagligt. Då hjälper din psykolog dig att stanna kvar och påminner om att du är trygg här och nu.
Målet är inte att du ska må dåligt utan att kroppen och hjärnan ska förstå att minnet inte är farligt. Det obehag du känner går över av sig själv även om det känns starkt i stunden.
När du berättat klart börjar du om igen utan paus. Vi gör det flera gånger under samma session.
Hur många gånger beror på hur lång berättelsen är. Varje gång du berättar blir det ofta lite lättare och minnet blir mer tydligt och sammanhängande.
Viktigt att komma ihåg med imaginativ exponering
Det finns vissa saker som är bra att tänka på när det kommer till imaginativ exponering.
Du återbesöker ett minne – du återupplever inte händelsen
Under exponeringen är du i trygghet här och nu. Det som väcks är minnen av något som redan har hänt. Målet är att hjälpa hjärnan att förstå skillnaden mellan då och nu så att kroppen inte längre reagerar som om faran fortfarande pågår.
Det kan vara obehagligt men det är inte farligt
Starka känslor är en naturlig del av processen. När du stannar kvar i minnet lär sig kroppen att obehaget går över av sig själv. Det är så rädslan börjar minska.
Att berätta flera gånger hjälper hjärnan att bearbeta och sortera
Varje gång du återberättar minnet blir det lite tydligare och mer sammanhängande. Hjärnan lär sig att minnet inte längre behöver väcka samma varningssignal. Att berätta är ett sätt att läka, inte att plåga sig.
Ju mer du vågar vara i upplevelsen desto snabbare sker förändringen
Förändring kommer inte av att undvika känslorna utan av att möta dem. När du vågar stanna kvar i det som känns svårt förlorar rädslan sin kraft.
Så övar du hemma
Mellan sessionerna lyssnar du på inspelningen av den imaginativa exponeringen. Det hjälper hjärnan att fortsätta bearbeta minnet och förstärker det arbete som du gör under samtalen.
Du lyssnar en gång om dagen fram till nästa session och väljer en stund då du kan sitta i lugn och ro utan att bli avbruten.
Du sitter bekvämt med ögonen slutna och lyssnar från början till slut utan att pausa. Du föreställer dig händelsen medan du lyssnar och försöker se det framför dig och känna det som väcks.
Du använder gärna hörlurar om andra är i närheten. Inspelningen är personlig och kan väcka starka känslor, så du låter inte andra lyssna på den.
Efter varje tillfälle du gjort hemövningen antecknar du hur starkt obehaget var på en skala från 0 till 100. Det hjälper dig och din psykolog att följa hur känslorna förändras över tid.
Bearbetning efter exponeringen
Efter att du har gjort den imaginativa exponeringen ägnar vi en stund åt att prata om vad som hände under övningen. Den här delen kallas för processing på engelska och bearbetning på svenska.
Syftet är att hjälpa dig förstå och sätta ord på tankar, känslor och insikter som väcks när du återbesöker minnet. Innehållet anpassas efter din upplevelse och dina behov men nedan beskriver vi vanliga inslag.
Att reflektera över upplevelsen
Din psykolog hjälper dig att utforska hur du tänkte och kände både under händelsen och nu när du ser tillbaka på den.
Tillsammans tittar ni på skillnaden mellan då och nu. Du får möjlighet att märka att det du kände under traumat inte alltid stämmer med hur du tänker och känner idag.
Bearbetningen handlar inte om att tänka rätt utan om att förstå mer. Det leder ofta till nya perspektiv på dig själv, andra människor eller världen.
Du kan upptäcka att du reagerade helt normalt på något som var onormalt eller att du inte längre behöver hålla fast vid negativa tankar som tidigare känts självklara.
Psykologens roll
Din psykolog lyssnar noggrant och hjälper dig att fördjupa det du berättar. Samtalet är lugnt och reflekterande, inte ett förhör eller en analys.
Psykologen ställer öppna frågor för att du ska kunna utforska din upplevelse i din egen takt. Psykologen kan hjälpa dig att se skillnaden mellan då och nu. Ni kan även uppmärksamma mönster som exempelvis att din rädsla börjar minska.
Mot slutet av samtalet kan psykologen sammanfatta det som har förändrats. Det kan till exempel vara att du inte längre ser dig själv som skyldig till det som hände eller att faran inte känns lika närvarande i nuet som förut.
När tankar och känslor förändras
Det är vanligt att bearbetningen leder till förändringar som märks över tid. Tankar som tidigare känts sanna kan börja kännas mindre tunga.
Många beskriver att skuldkänslor, skam eller rädsla gradvis förlorar sin kraft. Du kan också märka att du börjar se dig själv med mer förståelse och medkänsla.
Bearbetning är inte att glömma eller förlåta. Det är att förstå vad som hände, hur det påverkat dig och hur du kan gå vidare utan att traumat styr ditt liv på samma sätt.
Insikterna fortsätter ofta att växa mellan sessionerna. Det du pratar om i rummet kan fortsätta landa under veckan när du reflekterar eller lyssnar på inspelningen hemma.
Planering av in-vivo exponering
Under session går du och din psykolog igenom hur det har gått med övningarna du gjort mellan träffarna. Ni pratar om vilka situationer du har närmat dig, hur det kändes och vad du lade märke till.
Om något kändes svårare än väntat stannar ni upp och tittar tillsammans på vad som gjorde det svårt. Ibland handlar det om att justera övningen, ta ett mindre steg eller förbereda dig på ett annat sätt.
Om du märker att ångesten minskar i vissa situationer planerar ni tillsammans nya övningar som ligger lite högre upp i hierarkin. Din psykolog hjälper dig att lägga upp övningarna steg för steg så att du får lagom utmaning.
Ni pratar också om vad du lärt dig hittills och hur du kan använda det i fler delar av vardagen. Syftet är att fortsätta bygga trygghet och minska undvikandet i takt med att du märker att det går bättre.
Hemövningar mellan session 3 och 4
Mellan session 3 och 4 fortsätter du att arbeta med både den imaginativa exponeringen och övningar i vardagen. Syftet är att befästa det du gjort i sessionerna och gradvis närma dig situationer som du tidigare undvikit.
Imaginativ exponering
Du lyssnar på inspelningen av den imaginativa exponeringen en gång om dagen. Du väljer en stund då du kan sitta ostört och lyssna från början till slut.
Du använder hörlurar om andra är i närheten. Efter varje gång du lyssnat antecknar du hur starkt obehaget var på en skala från 0 till 100.
In vivo-exponering
Du gör övningar i vardagen som liknar situationer du undviker. Välj ett par konkreta övningar för veckan och gör dem dagligen. När du märker att ångesten minskar går du vidare till nästa steg i hierarkin.
Andra uppgifter
Utöver ovanstående uppgifter får du till session 4 även:
- Lyssna på hela sessionen en gång, inklusive den imaginativ exponeringen.
- Fortsätta öva på kontrollerad andning.
- Fylla i de skattningsskalor du fått innan nästa session.
Kontinuerlig utvärdering
Under behandlingen följer vi regelbundet upp hur du mår med hjälp av två korta formulär: PCL-5 (PTSD-symtom) och PHQ-9 (nedstämdhet). Formulären fylls i varannan session.
Syftet är att säkerställa att behandlingen leder till att du mår bättre och att vi tidigt kan upptäcka om något behöver justeras. På så sätt kan vi fokusera på det som är mest hjälpsamt för dig och se till att du utvecklas i rätt riktning.
9. Fjärde sessionen och framåt
Från och med den fjärde sessionen fortsätter vi att fördjupa arbetet med både imaginativ exponering och in-vivo-övningar.
Fokus ligger på att steg för steg minska undvikandet och bearbeta de mest plågsamma delarna av traumat. Sessionerna följer en tydlig struktur som upprepas och gradvis byggs vidare.
Nedan följer en detaljerad beskrivning av behandlingen från session 4 fram till den sista sessionen.
Genomgång av hemövningar
Varje session börjar med att vi går igenom hur det har gått mellan träffarna. Vi pratar om dina erfarenheter av att lyssna på inspelningen och om hur exponeringarna i vardagen har fungerat.
Om något har varit svårt problemlöser vi tillsammans och undersöker hur vi kan justera övningen. Vi uppmärksammar också framsteg och förändringar i skattningarna för att se hur obehaget utvecklas över tid.
Imaginativ exponering
Under den imaginativa exponeringen återbesöker du händelsen i tanken och berättar om den på nytt, med din psykolog som stöd.
Det sker på samma sätt som tidigare men ofta med större djup och mer inlevelse. Du uppmuntras att beskriva fler detaljer och känslor och att stanna kvar längre i upplevelsen.
Bearbetning
Efter exponeringen pratar du och din psykolog om vad som väcktes under övningen. Samtalet hjälper dig att förstå och sätta ord på tankar och känslor som kommit fram.
I den här fasen blir skillnaden mellan då och nu ofta tydligare. Du börjar ofta märka hur upplevelsen av minnet gradvis förändras och känns mer hanterbar.
Arbete med brännpunkter
När du har gjort flera exponeringar bör ofta obehaget från återberättandet av hela minnet minska.
Då fokuserar vi mer på de delar av traumat som fortfarande väcker starkast känslor. Dessa kallas brännpunkter eller “hot spots” på engelska.
En brännpunkt är ett särskilt laddat ögonblick i minnet – en scen, bild eller känsla som fortfarande gör ont eller väcker ångest. Vi arbetar med en brännpunkt i taget.
Du återbesöker den i tanken på samma sätt som vid den vanliga exponeringen, men mer fokuserat. Vi stannar kvar i just den delen tills obehaget minskar tydligt.
Arbetet med brännpunkter hjälper hjärnan att bearbeta även de svåraste delarna av minnet. Målet är inte att glömma det som hänt utan att kunna minnas utan att kroppen reagerar som om faran fortfarande finns kvar.
Planering av in-vivo-exponering
Efter bearbetningen går vi igenom de övningar du gjort i vardagen. Vi stämmer av hur det gått, vad du lärt dig och vad som varit mest hjälpsamt.
Om du märker att ångesten har minskat planerar vi tillsammans nya steg i hierarkin. Ibland gör vi övningarna mindre eller större beroende på vad som ger bäst effekt för dig.
Hemövningar
Mellan sessionerna fortsätter du att lyssna på inspelningen av den imaginativa exponeringen en gång om dagen, arbeta med dina in-vivo-övningar och dokumentera dina framsteg.
Du fortsätter även att öva på kontrollerad andning. Vi följer upp allt detta under besöken.
Behandlingens utveckling
Från session sex och framåt ligger fokus ofta på brännpunkterna. När dessa delar av minnet börjar kännas lugnare och obehaget minskar återgår vi till att arbeta med hela händelsen från början till slut.
När den övergripande ångesten är mindre och brännpunkterna inte längre väcker samma intensiva reaktioner brukar det vara ett tecken på att behandlingen närmar sig sitt slut.
I det här skedet upplever de flesta att symtom på PTSD har minskat tydligt – till exempel att minnen inte längre tränger sig på lika ofta, att kroppen reagerar mindre kraftigt och att undvikandet i vardagen minskar.
Session 5
Under den femte sessionen stannar vi upp för att göra en större utvärdering av hur behandlingen fungerar. Målet är att säkerställa att du får den hjälp du behöver och att vi är på rätt väg framåt.
Utvärdering med PCL-5: Du fyller i formuläret igen för att jämföra med startläget och se vilka förändringar som skett avseende dina PTSD-symtom.
Muntlig utvärdering: Vi pratar om dina upplevelser hittills, vad som har blivit bättre, vad som är svårt och vad som fungerar bra.
Ett gemensamt beslut: Tillsammans bestämmer vi om behandlingen ska fortsätta och gör en uppskattning av hur många sessioner som kan behövas för bästa möjliga resultat.
10. Sista sessionen
I den sista sessionen sammanfattar vi vad du har lärt dig under behandlingen. Vi gör en kortare imaginativ exponering och går igenom dina framsteg.
Vi pratar om hur du kan fortsätta arbeta på egen hand framåt och hur du behåller och stärker förbättringarna i ditt mående.
Här är en detaljerad beskrivning av sista sessionen.
Uppföljning av hemuppgifter
Vi börjar med att prata om hur det gått sedan förra gången: att lyssna på inspelningarna, göra in vivo-övningar och använda de strategier du har lärt dig.
Imaginativ exponering
Vi gör en kortare imaginativ exponering där du återberättar traumat i presens. Vi pratar om upplevelsen och jämför med hur imaginativ exponering kändes första gången.
Genomgång av framsteg
Under session reflekterar vi tillsammans över dina framsteg under hela behandlingen.
Lärdomar
Vad du har lärt dig, både i terapirummet och genom hemuppgifterna.
Dina framsteg i vardagen
Vilka situationer du nu klarar av jämfört med början efter att ha arbetat med in-vivo exponering.
Din utveckling över tid
Minskade symtom, ökad trygghet och nya perspektiv på dig själv och traumat.
Hantera tuffare perioder
Vi pratar om att det är normalt att symtomen ibland tillfälligt kan öka igen. Detta kan exempelvis vara i stressiga perioder. Vi lyfter att detta inte bör ses som ett bakslag utan som en del av din utveckling.
Vi pratar om hur du kan använda det du lärt dig för att hantera dessa situationer på ett bra sätt. Du får också råd om hur du kan fortsätta öva på egen hand för att ytterligare stärka resultaten.
Avslutning
Vi avslutar terapin med att sammanfatta resan du har gjort och sätta punkt för behandlingen. Din psykolog tackar för samarbetet. Terapin är nu avslutad.
När avslutas behandlingen?
Behandlingen avslutas när du märker att de situationer, tankar och minnen som tidigare väckt stark ångest inte längre besvärar dig på samma sätt.
Det är ofta så att även de svåraste delarna av din upplevelse känns lugnare och kroppen reagerar mindre kraftigt.
Många beskriver att minnena finns kvar men inte längre styr vardagen och att de inte påverkar livet negativt på samma sätt som tidigare.
11. Vidmakthållande
Efter avslutad behandling skapar vi ett vidmakthållande – en plan för hur du kan behålla och förstärka dina framsteg.
Syftet är att säkerställa långsiktiga resultat genom att du får strategier för vardagen samt råd för hur du stärker och behåller dina resultat.
Här följer en detaljerad beskrivning av det skriftliga vidmakthållandeprogrammet.
Plan framåt
Du får tydliga råd om hur du kan använda övningarna, andningstekniker och inspelningar som stöd om du behöver extra hjälp för att stärka dina resultat.
Fortsätt öva i vardagen
Du får en plan för hur du kan fortsätta möta situationer som tidigare känts svåra. Det gör att framstegen håller i sig och att tryggheten blir en naturlig del av vardagen.
Om måendet varierar
Det är normalt att måendet kan gå upp och ner över tid. Vi pratar om hur du kan tolka detta som en naturlig del av återhämtningen och hur du kan använda strategierna från behandlingen när det behövs.
Hålla koll på måendet
Du får med dig enkla sätt att själv följa hur du mår, till exempel genom korta skattningar av din nivå av ångest. Det gör det lättare att upptäcka vad du behöver göra för att må bra.
Tillgång till stöd
Du har alltid möjlighet att höra av dig vid behov på chatt eller telefon om det känns svårt att hålla igång övningarna på egen hand.
12. Uppföljning
Två månader efter avslutad behandling gör vi en uppföljning. Inför samtalet besvarar du formulär om ditt mående. Uppföljningen är ett videosamtal och är 25 minuter lång.
Under samtalet stämmer av hur du mår och dina framsteg. Samtalet är helt kostnadsfritt och du kan alltid höra av dig tidigare om du behöver stöd.
Här är en detaljerad beskrivning av den kostnadsfria uppföljningen.
Tidpunkt
Uppföljningen sker ungefär två månader efter att behandlingen avslutats.
Formulär
Inför samtalet får du fylla i tre formulär som du besvarade innan du påbörjade behandlingen.
Det är PCL-5 (mäter PTSD-symtom), ITQ (mäter symtom på PTSD och komplex PTSD) samt PHQ-9 (mäter symtom på depression).
Detta ger oss en bättre förståelse för dina framsteg. Utöver formulären får du frågor om du upplevt några hinder och om din allmänna upplevelse av behandlingen.
Det uppföljande samtalet
Under videosamtalet går vi tillsammans igenom formulären och pratar om hur du har haft det sedan behandlingens slut.
Vi utforskar dina framsteg, vilka strategier du använder i vardagen, och problemlöser vid eventuella utmaningar.
Tillgänglighet
Den formella uppföljningen sker två månader efter behandlingen. Det är dock bra att veta att du alltid kan höra av dig tidigare via chatt eller telefon om du har frågor eller behöver stöd.
Kostnad
Uppföljningen är helt kostnadsfri.
Tillägg utöver manualen
Utöver de tillägg som beskrivs nedan följer vi manualen för Prolonged Exposure (PE) noggrant.
Våra anpassningar handlar om att lägga till sådant som gör behandlingen tydligare, tryggare och mer hjälpsam för dig – inte om att ta bort något från den ursprungliga metoden.
Självskattning innan sessionerna
Enligt manualen fylls PCL-5 (skala för PTSD-symtom) och PHQ-9 (skala för depression) i varannan session. Detta görs ofta under själva sessionstiden. Vi gör även dessa skattningar varannan session men skickar ut dem digitalt i förväg.
Det gör att du kan svara i lugn och ro hemma vilket ökar kvaliteten på bedömningen. Samtidigt frigörs tid så att vi kan använda sessionerna till det som är viktigast och mest hjälpsamt för dig.
Traumaintervju i första sessionen
I manualen ägnas en del av första sessionen åt en bredare kartläggning av livssituation och mående.
Eftersom detta redan görs i bedömningen innan behandlingen startar kan vi under den kartläggande delen av första sessionen fokusera enbart på att förstå ditt trauma.
Egentligen är inte detta ett avsteg då det i manualen står att traumaintervjun bör anpassas efter den information som redan insamlats.
Skriftligt vidmakthållandeprogram
Uppföljning
Vill du ha hjälp?
Att söka hjälp är ett viktigt beslut.
Hos oss får du en trygg väg mot läkning och ett liv med större frihet.
Anmäl intresse för en förutsättningslös bedömning idag.