Vad är PTSD?

PTSD kan utvecklas efter att du varit med om en eller flera svåra händelser som känts livshotande, inneburit risk för allvarlig skada eller gjort att en upplevt stor otrygghet¹⁷.

Att drabbas är inte ett tecken på att du är svag utan en naturlig psykologisk reaktion på extrem stress.

Målet med den här sidan är att ge dig en tydlig bild av vad PTSD är och att visa att det med rätt behandling är möjligt att få livet tillbaka och må bättre.

Innehåll

Författare och granskare

Jonas Evander är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Han är utbildad i Prolonged Exposure (PE) via CTSA i Philadelphia, direkt av metodens grundare Edna Foa. Han hjälper personer med PTSD i Stockholm och online.
Läs mer om Jonas

Vad orsakar PTSD?

PTSD kan utvecklas efter en eller flera svåra händelser. Det handlar om situationer där tryggheten rycks undan och du eller någon annan är i verklig eller upplevd fara¹. Nedan hittar du exempel på sådana händelser.

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är en av de händelser som allra oftast leder till PTSD². De kan ta många former – från våldtäkt till övergrepp i barndomen eller i vuxenlivet. Ibland utnyttjas makt eller beroende. Ibland sker det genom hot eller manipulation. Gemensamt är att de sker utan samtycke och kan lämna djupa spår.

Våld i nära relationer

Att leva i en relation präglad av våld eller hot skapar en ständig osäkerhet. Slag, strypgrepp eller psykisk kontroll gör att kroppen aldrig får vila från stress. Många beskriver känslan oförutsägbarhet som det mest påfrestande¹. Exempelvis att aldrig veta när nästa utbrott kommer.

Våld och överfall

Att bli rånad eller överfallen särskilt om ett vapen är inblandat kan ge en stark känsla av livsfara. Även när kroppen inte skadas kan en känsla av skräck och maktlöshet leva kvar och utvecklas till PTSD¹.

Krig och tortyr

Krig och tortyr är bland de mest extrema formerna av trauma. Det kan innebära att ständigt leva i livsfara, se andra skadas eller dö eller själv utsättas för svåra övergrepp. Erfarenheter som dessa innebär mycket hög risk för att drabbas av PTSD¹⁷.

Allvarliga olyckor

Olyckor är en annan vanlig orsak. En bilkrock, en brand eller en arbetsplatsolycka kan på ett ögonblick vända vardagen upp och ned. Plötsligheten, bristen på kontroll och starka sinnesintryck som ljud eller lukter kan göra att minnet fastnar¹.

Medicinska trauman

Även händelser inom vården kan vara traumatiska. En svår förlossning, en akut operation eller intensivvård där livet står på spel kan ge en känsla av hjälplöshet. För många sätter de kroppsliga minnena sig lika starkt som det som faktiskt hände¹⁷.

Att bevittna eller få veta

Du behöver inte själv vara direkt utsatt för att påverkas. Att se någon annan skadas eller dö till exempel att vara först på en olycksplats kan vara en svår upplevelse. Även att få veta att en närstående skadats svårt eller dött på ett plötsligt eller våldsamt sätt kan leda till PTSD¹.

Upprepad utsatthet

Även händelser inom vården kan vara traumatiska. En svår förlossning, en akut operation eller intensivvård där livet står på spel kan ge en känsla av hjälplöshet. För många sätter de kroppsliga minnena sig lika starkt som det som faktiskt hände¹⁷.

Ta nästa steg

Att söka hjälp är ett viktigt beslut. Hos oss får du en trygg väg mot läkning och ett liv med större frihet.

Anmäl intresse för en förutsättningslös bedömning idag.

Anmäl intresse

Symtom vid PTSD

PTSD kan visa sig på flera olika sätt. Det är vanligt med fyra typer av symtom¹⁷:

Återupplevande

Traumatiska minnen kan komma tillbaka som flashbacks. Då känns det som att händelsen sker på nytt. Det kan vara att du får starka inre bilder eller kroppsliga reaktioner. Många tappar känslan för tid och rum och upplever minnet lika intensivt som när det hände. Mardrömmar är vanliga och kan leda till att du sover dåligt eller att du är för att gå och lägga dig. Reaktionerna kan triggas av något som påminner dig om traumat exempelvis en lukt, ett ljud eller en plats¹⁷.

Undvikande

För att slippa ångesten kan du försöka undvika saker som påminner dig om händelsen. Det kan vara att du inte besöker vissa platser eller att du håller dig borta från personer som påminner dig om händelsen. En del undviker också relationer för att slippa bli påminda.

Undvikandet kan även ske inuti. Du kan försöka trycka bort minnen eller känslor. Många kan även undvika att prata om det som hänt. På kort sikt kan det kännas som en lättnad. På längre sikt gör undvikandet ofta att dina symtom blir starkare och att ditt liv blir mer begränsat¹⁷.

Negativa tankar och känslor

Många får ihållande negativa tankar om sig själva eller omvärlden. Det kan handla om att du känner skuld, skam eller hopplöshet. En del känner att de är förändrade för alltid. Andra beskriver att de är avstängda och att glädjen och intresset för vardagliga saker har försvunnit. 

Det är också vanligt att du inte längre kan känna närhet till andra människor. Du kan ha minnesluckor för viktiga delar av traumat. Det kan ge dig en starkare känsla av att ha tappat kontrollen¹⁷.

Överspändhet

Vid PTSD kan din kropp hamna i ett ständigt alarmtillstånd. Många är på helspänn och reagerar kraftigt på plötsliga ljud eller rörelser. Att lätt bli irriterad och få vredesutbrott är vanligt.

Att få svårt att koncentrera sig och sova hör nästan alltid till bilden. Det kan vara svårt att somna, att sova ostört eller att känna sig utvilad. Den här vaksamheten gör vardagen tröttande. Du kan också få fysiska symtom som spända muskler, huvudvärk eller hjärtklappning¹⁷.

Symtomens utveckling

Efter en svår händelse är det normalt att reagera starkt. Du kan få påträngande minnen, mardrömmar, oro, sömnproblem eller kraftiga kroppsliga reaktioner¹⁷. För de flesta minskar dessa reaktioner gradvis under de första veckorna efter händelsen⁷.

Om svårigheterna däremot inte minskar utan finns kvar längre än en månad eller om de blir starkare kan det handla om PTSD¹²⁷. Det är också bra att veta att symtomen ibland kan komma först efter flera månader även om du mådde bättre direkt efter traumat²⁷.

Oavsett när symtomen uppstår leder de ofta till stort lidande dig och kan påverka arbete, relationer och din livskvalitet¹⁷.

Hur vanligt är PTSD?

PTSD är ett vanligt tillstånd. Internationella studier visar att mellan 2 och 7 procent av befolkningen i västvärlden får det någon gång under livet²⁵.

Livstidsprevalens innebär hur många i befolkningen som någon gång under livet får ett visst problem. I en svensk studie uppskattades livstidsprevalensen för PTSD till 5,6 procent. Det motsvarade cirka 7,4 procent av kvinnorna och 3,5 procent av männen³.

Män utsätts ofta för fler händelser som kan vara traumatiska. Ändå är risken för PTSD högre hos kvinnor³. En orsak kan vara att vissa trauman som sexuellt våld innebär större risk att utveckla PTSD².

Många som har PTSD får aldrig en diagnos. Det betyder att tillståndet kan vara vanligare än statistiken visar. Siffrorna beskriver befolkningen i stort. Men det viktiga är hur symtomen påverkar just dig.

Risk- och skyddsfaktorer

Alla som är med om ett trauma utvecklar inte PTSD. Det finns flera faktorer som påverkar risken¹²³.

Traumats typ och styrka

Händelser som är avsiktliga och våldsamma innebär högre risk än olyckor. Exempel är sexuella övergrepp, överfall eller långvarigt våld i nära relation¹². En olycka som en bilkrasch kan också leda till PTSD men risken är lägre².

Reaktionen under händelsen

Om du kände stark rädsla eller hjälplöshet ökar risken²³. En del upplever också dissociation. Det betyder att du stänger av känslomässigt eller känner dig som att du står utanför din egen kropp. Dissociation under eller direkt efter ett trauma ökar risken för att utveckla PTSD³.

Tidigare erfarenheter

Om du tidigare haft psykisk ohälsa eller varit med om andra trauman ökar risken för att ett trauma leder till PTSD¹². Vissa är också mer känsliga för stress på grund av ärftlighet och hur kroppens stressystem fungerar. Det kan innebära en ökad risk att utveckla PTSD³.

Skyddande faktorer

Att ha någon som lyssnar och stöttar kan vara en skyddande faktor. Att stå ensam med det som hänt ökar risken för långvariga symtom¹².

Stöd efter händelsen

Stöd från andra är den starkaste skyddande faktorn men inte den enda. Fungerande rutiner, ett tryggt sammanhang och tillgång till hjälp tidigt kan göra det lättare att återhämta sig¹². Exempel på skydd kan vara att ha en partner eller nära vän som finns där, en arbetsplats som visar förståelse eller en vardag med regelbundna rutiner.

Även om du känner igen dig i flera av riskfaktorerna ovan och utvecklat PTSD går det att få hjälp med rätt behandling.

Konsekvenser för vardagen

PTSD kan påverka många delar av livet och få stora konsekvenser i din vardag¹⁷.

Ansvar i vardagen

Det kan bli svårt att sköta hushåll, laga mat, handla eller hålla koll på räkningar. Vanliga sysslor kan kännas svårare att hantera än tidigare¹⁷.

Arbete och studier

Att arbeta eller studera blir ofta tungt. Du blir snabbare trött. Koncentrationen brister och minnet hoppar. Prestationsförmågan sjunker och för en del leder det till sjukskrivning eller behov av att arbeta mindre¹⁷.

Relationer och umgänge

Relationer med partner, vänner eller familj kan påverkas negativt. Kommunikationen med andra kan kännas ansträngd. Närhet eller intimitet kan vara svårt. Du kan dra dig undan för att skydda dig från påminnelser om det som hänt. Detta kan leda till att du börjar isolera dig från andra¹⁷.

Socialt liv och fritid

Sådant du tidigare tyckte var roligt och meningsfullt kan kännas för jobbigt. Du kan börja undvika sociala sammanhang och fritidsaktiviteter med andra. Du kan sluta med saker du tidigare tyckt om och kan uppleva mindre glädje i vardagen¹⁷.

Självomsorg och hälsa

Att ta hand om dig själv blir svårare. Att sova, vila och återhämta dig kan kännas svårare. Din kropp kan kännas spänd eller trött. Din hälsa kan överlag försämras¹⁷. PTSD påverkar alltså många delar av vardagen¹. Det betyder inte att det alltid behöver vara så. Vardagen börjar fungera bättre igen för de flesta som får bra behandling².

Andra samtidiga problem

Samsjuklighet betyder att en person har flera problem samtidigt. Det är mycket vanligt vid PTSD¹⁷

Depression

En depression är mer än att känna sig nere. Du tappar glädje och intresse för sådant som tidigare betytt mycket. Orken försvinner och det blir svårt att komma igång med vardagliga saker. Tankar om värdelöshet eller skuld är vanliga.

För en del kommer även tankar om döden eller att livet inte är värt att leva. Vid depression håller dessa svårigheter i sig längre tid¹. Ungefär hälften av alla som har PTSD får också en depression⁵.

Annan ångest

Ångest kan ta sig olika uttryck och vid PTSD är det vanligt att även få andra problem med ångest¹. Du kan få panikattacker där ångesten kommer plötsligt med hjärtklappning, svettningar och känslan av att tappa kontrollen.

Du kan också ha en ständig oro som gnager och aldrig släpper taget som vid generaliserat ångestsyndrom (GAD). Social ångest gör att du blir rädd för att bli granskad eller dömd av andra.

Svårigheter med sömnen

Sömnen påverkas ofta vid PTSD. Du kan ha svårt att somna på kvällen eller vakna flera gånger under natten. Mardrömmar kan väcka dig och göra det svårt att känna sig trygg i sängen. När sömnen blir ytlig eller avbruten får du inte den vila du behöver. Då blir andra symtom värre och det blir ännu svårare att orka med vardagen¹³.

Alkohol

En del försöker lindra sin ångest eller få ro med alkohol. Det kan kännas som en snabb lösning men gör problemen större på sikt. Alkoholen kan förstärka ångesten, störa sömnen och skapa beroende. Det gör att du får ännu svårare att hantera PTSD-symtomen⁷.

Narkotika och andra substanser

Andra substanser kan användas på samma sätt. Det kan handla om lugnande tabletter, smärtstillande läkemedel eller illegala droger. Effekten blir kortvarig och problemen växer. Risken för beroende är stor och det gör behandlingen mer komplicerad⁷.

Kroppsliga besvär

PTSD påverkar inte bara psyket. Många får också kroppsliga symtom. Det kan handla om spänningar, smärta eller problem med magen. Forskning visar en ökad risk för kronisk smärta och hjärt–kärlsjukdomar³. Kroppen reagerar som om den är i ständig beredskap och det sliter på hälsan⁷.

Ätstörningar

En del utvecklar problem med mat. Det kan vara att äta för mycket, för lite eller att kontrollera ätandet på ett sätt som skadar kroppen. Ätstörningar kan bli ett sätt att hantera svåra känslor men gör att måendet försämras ytterligare⁷.

ADHD och PTSD

ADHD kan finnas samtidigt som PTSD. Då kan koncentrationssvårigheter och impulsivitet bli ännu mer påtagliga. Personer med ADHD med ett risktagande beteende löper även större risk för att hamna i situationer där de är mer om svåra händelser som gör att de utvecklar PTSD.

Sexuell dysfunktion

PTSD kan påverka intimitet och sexualitet. Lusten kan minska eller försvinna. Närhet kan väcka minnen eller kännas hotfullt. Det kan leda till konflikter eller avstånd i relationer¹⁷.

Utöver ovanstående kan även andra problem förekomma. Det gör bilden mer komplex men behandling är ofta fortfarande möjlig¹⁷.

Hjärnan vid PTSD

Forskning visar att PTSD ofta hänger ihop med hur hjärnans delar arbetar tillsammans⁴.

Amygdala

Amygdala hjälper hjärnan att upptäcka hot. Den startar kroppens alarm. Vid PTSD reagerar amygdala lättare och starkare på sådant som liknar traumat. Det kan ge stark rädsla, snabb puls och känslan av att vara i fara här och nu⁴.

Hippocampus

Hippocampus hjälper oss att minnas händelser och sätta dem i rätt tid och plats. Vid PTSD fungerar den ofta sämre. Då blir minnena mer lösryckta och svårare att särskilja från nuet. Det kan göra att ett minne känns som att det händer igen⁴.

Prefrontala cortex

Prefrontala cortex är den främre delen av hjärnan som stöttar uppmärksamhet, problemlösning och känsloreglering. Vid PTSD får den svårare att lugna amygdala och hålla fokus när något triggar dig. Det gör det svårare för dig att dämpa starka känslor och tänka klart mitt i reaktionen⁴.

Så hänger det ihop

En lättväckt amygdala, en hippocampus som ger sämre “då–nu”-signal och en prefrontal del som har svårt att bromsa gör att minnen tränger sig på. Din kropp går upp i varv och det blir lätt att undvika sådant som triggar dig⁴.

Hjärnan kan lära om

Studier visar att behandling kan stärka hjärnans sätt att reglera hot och bearbeta minnen. PTSD-symtomen kan minska när du tränar på att närma dig minnen och triggers på ett tryggt sätt⁴.

Behandling

PTSD är behandlingsbart. De mest använda behandlingarna i Sverige är psykologiska och har fokus på traumat⁷.

Traumafokuserad KBT

Förstahandsval vid behandling av PTSD i Sverige är traumafokuserad KBT (TFKBT). Den vanligaste formen av TFKBT för vuxna är prolonged Exposure (PE). I PE får du stegvis närma dig minnen och situationer som du annars undviker. Det sker under trygg vägledning tills minnena inte längre framkallar lika stark rädsla⁶⁷.

EMDR

EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) är en annan metod som också används och som har stöd i forskningen. Den kan erbjudas som alternativ till PE⁶⁷.

Läkemedel

Läkemedel kan ibland vara ett komplement till psykologisk behandling. Främst används SSRI-preparat som är en typ av antidepressiva. De kan hjälpa dig om symtomen är svåra eller om du har flera problem samtidigt. Däremot rekommenderas inte läkemedel som ensam behandling vid PTSD. Läkemedel används istället som tillägg till psykologisk behandling eller om terapi inte är möjligt⁷.

Det är möjligt att läka

Med rätt behandling kan många få tillbaka livskvalitet, fungerande relationer och känna att traumat inte längre styr vardagen. Det går att må bättre även om du haft symtom länge.

Ta nästa steg

Att söka hjälp är ett viktigt beslut.
Hos oss får du en trygg väg mot läkning och ett liv med större frihet.

Anmäl intresse

Referenser

Här är referenserna som används på denna sida. 

  1. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.  
  2. Brewin, C. R., Andrews, B., & Valentine, J. D. (2000). Meta-analysis of risk factors for posttraumatic stress disorder in trauma-exposed adults. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68(5), 748–766. https://doi.org/10.1037/0022-006X.68.5.748  
  3. Frans, Ö., Rimmö, P. A., Åberg, L., & Fredrikson, M. (2005). Trauma exposure and post-traumatic stress disorder in the general population. Acta Psychiatrica Scandinavica, 111(4), 291–299. https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.2004.00463.x  
  4. Hayes, J. P., VanElzakker, M. B., & Shin, L. M. (2012). Emotion and cognition interactions in PTSD: A review of neurocognitive and neuroimaging studies. Frontiers in Integrative Neuroscience, 6, 89. https://doi.org/10.3389/fnint.2012.00089  
  5. Kessler, R. C., Berglund, P., Demler, O., Jin, R., Merikangas, K. R., & Walters, E. E. (2005). Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Archives of General Psychiatry, 62(6), 593–602. https://doi.org/10.1001/archpsyc.62.6.593  
  6. Mavranezouli, I., Megnin-Viggars, O., Daly, C., et al. (2020). Psychological treatments for post-traumatic stress disorder in adults: A network meta-analysis. Psychological Medicine, 50(4), 542–555. https://doi.org/10.1017/S0033291719003299  
  7. Regionalt vårdprogram. (2019). Posttraumatiska stressyndrom – PTSD. Kunskapsstöd för vårdgivare, Region Stockholm. Hämtad från https://kunskapsstodforvardgivare.se/omraden/psykisk-halsa/regionala-vardprogram/posttraumatiska-stressyndrom—ptsd
Om behandlingen
Om PTSD & trauma
Om oss
Pris
Tillbaka
Vad är prolonged exposure?
Behandlingen steg för steg
För vem passar behandlingen?
Fungerar behandlingen online?
Tillbaka
Vad är PTSD?
PTSD-test
Tillbaka
Varför välja Amleva?
Våra psykologer
Vår mottagning
Anmäl intresse